T-banegrejer

Det kan kanske tyckas trist att jobba på tunnelbanan men det är himla roligt. Jag älskar ju att titta och prata med folk så detta passar mig utmärkt. Och man träffar ju alla sorters människor. Hur kul som helst. Jag tyckar aldrig det är läskigt fast jag vet att vissa saker kan hända eller man möter lite mindre okej människor.

Nu har vi haft turistsäsong......såklart, och alla är så tacksamma för svaren dom får. Det är ibland som om turisterna är förvånade att överhuvudtaget få svar på nån fråga, hihihi. I helgen har vi haft tusentals människor som skulle till mässan i Älvsjö och alla har frågat samma sak, på flera olika språk, : hur kommer vi till tåget mot Södertälje? Detta svar har jag gett minst hundra gånger och då har jag knappt jobbat på stationen.

Oftast har vi folk som bara behöver veta vilket tåg de ska ta till ett ställe. Dom orkar aldrig kolla innan. Utan alla står i spärren och ska fråga en massa, fast det står kundservicevärdar bredvid. Inte konstigt att det kan ta lite tid ibland.
På mornarna är det inte läge att fråga spärrisarna nåt för då är det alltid någon som står bakom och blir stressad för deras tåg går om en minut. Sen att nästa går tre minuter senare gills inte.
En man kallade en spärris för: djävla bitch, inför sitt barn som var kanske 7 år. Då blev jag förbannad och frågade om man säger sånt inför barn. Han svarade naturligtvis inte.
Sen har vi föräldrar som hjälper sina barn att planka in.
Många föräldrar är lite stressade så ibland missar de att de inte har sitt barn med sig i rulltrappan.
Häromdagen sa jag till en mamma att hon glömde sitt barn.....hon kollade runt och såg inte sin son. Halv panik innan hon tittade på mig som pekade på sonen. Sonen var i sin egen värld så han hade inte hunnit sakna sin mor.

Man får höra många gräl, se många kärleksfulla par, höra på massa fyllesnack mm.
Men det värsta är nog alla ev. olyckor som KAN ske. Ibland undrar man hur det kommer sig att det inte är fler för man ser hela tiden saker som gör att "där höll det på att hända nåt allvarligt".
Ibland önskar jag att det fanns en instruktionsfilm hur man INTE gör när man vistas i t-banan.
Varför inte en dokumentär om "Livet i underjorden". Det finns ju från flyget, Ullared.....suck, räddningstjänsten mm. Det fattas från buss o t-bana.
Ja, det som händer mest, när det gäller olyckor, är att folk ramlar i rulltrappan. De kan också klämmas i spärren då de inte går igenom som normalt. Eller när folk ska hoppa in i en vagn när dörrarna stängs. Så blir de förbannade att de gör sig illa. Det finns en signal som varnar "att nu stängs dörrarna".

Ja, varje dag har vi sprängningar som man måste organisera till. Så att det finns personal som spärrar av och utrymmer några plattformar.

Det var lite om mitt jobb i våningarna under jord.

KRAM

Kommentarer
Postat av: Ninni

Va härligt att du trivs på ditt jobb..ja ett program under jord..va kul det vore=)

Kul läsning för övrigt!!

Ha en skööön söndagskväll..kramen

2010-08-29 @ 17:24:50
URL: http://ninni.blogg.se/
Postat av: Jayne

För mig som bor i den lilla lilla staden, Malmö, så är T banan skrämmande!!! Inte för att jag är rädd för vad som kan hända där, utan mer för att jag inte hittar i denn djungel under jorden!!! Samma sak ovan jord hos er i STORA staden.

Men om jag ser dej i höst, när jag ska upp, så blir jag glad.. dels för att se dej men också för att då vet jag att du är en vänlig själ som verkligen hjälper lilla mig.

Kram

2010-08-29 @ 21:20:09
URL: http://jayne.blogg.se/
Postat av: Ankan

Med tanke på allt tokigt, roligt och spännande som du beskriver från t-banan så vore det inte dumt med en dokumentär. Ser fram mot att få titta på dig i "Livet i underjorden" snart!

2010-08-30 @ 06:43:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0